Nyfiken på nya stigar (Havgård)

Nyfiken på nya stigar (Havgård)

När man hittar en karta, blir nyfiken och sticker ut och testar

16/8 2020

Jag är nyfiken i en strut, det bara är så. Så när jag hittade stigar på en webbsida som INTE fanns på lantmäteriets kartor var jag bara tvungen att kolla vilken som stämde!

Jag parkerade och började med en väg/stig som båda kartorna var ense om att den fanns. Och jodå, den fanns.

Skyndade mig förbi en faslig massa bin. Har blivit lite rädd för dem sedan jag blev stucken på högakusten.

Och sen började det spännande.

En fd skogsväg var där allt. Fordon bör dock inte göra sig besväret för den var rätt överväxt, uppbökad och risig. Men som stig fjngerade den bra.

Ser du bron? Jag gissar att det varit en bro i alla fall. Tur det var torrt i markerna idag så jag kunde skutta över diket.

Havgård var tjusigt, men närmare än så här kräver inbjudan (privat mark).

På några ställen var stigen en fungerande skogsväg, på andra en vanlig stig. Gott om rådjur och dovhjortar och jakttorn i skogen. Se till att synas när du vandrar utanför lederna när jakten drar igång i höst.

En udda markering skvallrade om att här nog förut funnits markerade stigar. Kanske när pilen var röd?

Snubblade över en och annan utsikt.

Efter det här villade jag bort mig lite, eller så upphörde stigen totalt. Det blev en kilometer på tvärst genom skogen. Upp för branta granbackar, genom snår av ormbunkar och björnbär, över gräs- och stobbklätt hygge och skutt över diken.

Riktigt kul!

Jodå, jag hittade tillbaka till stigarna. De skortsbeklädda benen klarade sig riktigt bra trots terrängen. En liten, liten reva och lite nällade knän bara (det senare för att jag blev lite väl kaxig när jag skymtade stigen igen).

Hur hittade jag? Kartorna, tiden på dagen och solen. Kompass hade varit bra att ta med. Jag var dessutom i en mycket liten skog, så hade jag inte löst det var det nära till kanten av skogen.

I slutet gick jag lite i skogsbrynet för att ta en annan väg till bilen. Så jag slapp träffa bina igen.

Nästan alltid när jag är ute sjäkv möter jag olika djur. Är man bara tyst kan man få se många fina små varelser. Rådjurkidets mamma gick genast till sin unge när jag passerat.

Längd: drygt en mil gick jag, men man går precis så långt man vill när man är på upptäcksfärd

Tid: beror helt på vad man upptäcker och terrängen

Vandringstips för ovana utanför lederna-vandrare: testa att gå bara lite bort från stigarna då brukar gå på, gå i en liten skog eller en skogsbit med tex vägar och vatten som avgränsar och ger orienteringsstöd, börja läsa kartan och testa kompassen på dina vanliga stigar först, följ med en mer erfaren vän, gå tyst så du kan se djur, ta med vatten och laddad mobil, lägg bara till lite nya sträckor på en känd runda, kom ihåg att det finns jättemycket hus och folk i Skåne och i stort sett inga farliga djur, se till att synas för jägare, långbyxor är skönt bland nässlor, ta med karta och kompass, stör eller förstör inte och ta med allt skräp ochut och upptäck!