Hallaröd

Hallaröd

En egenpåhittad runda på mestadels skogsvägar lille julafton

23/12 2020

För första gången på evigheter kikade solen fram!

Sånt måste firas med en liten vandring så klart.

Jag ställde bilen vil Allarps bjär naturreservat strax utanför Hallaröd.

Om du inte varit i naturreservatet rekommenderar jag det. Fina, branta, gamla rester av vulkaner.

Men jag har redan varit där, så jag valde att gå västerut lite och sedan norrut. 

Det är helt magiskt så mycket vackra färger det finns mitt i vintern, bara solen skiner lite så att man ser dem.

Jag måste erkänna att jag är lite avundsjuk på dem som befinner sig längre norrut i vårt avlånga land och får se gnistrande snö. Här i Skåne är det rätt likt oktober fortfarande. Fast det kan ju också vara fint på sitt sätt.

I min lilla runda ahde jag valt en liten chansning. En gammal skogsväg slutade i en vändplan och sen var där ca 300 meter tills nästa väg började. Min chansning på att det skulle gå att ta sig emellan dem lönade sig. Det var dock lite, lite krångligt pga tät skog en bit, men sen ordnade det upp sig. 

Om du ska gå offroad i skogarna häromkring föreslår jag att du kikar på höjdkurvorna. På backarna går det bra, i dalarna finns en massa breda diken och kaddiga partier.

Wow så grönt!

Jag älskar grönt och saknar blanden från de att de faller tills nya slår ut. Så det är underbart med lite mossig granskog på vintern.

Jag vände mig om ideligen, för jag gick ju norrut och de fina solstrålarna ju kom söderifrån.

I norra delen av min runda blev det lite landsvägsvandring.

Inte superkul, men rätt mycket utsikt, en glad postbilschaufför som vinkade, en spanande glada och lite skyltar piffade till det. 

Snälleröd lät gulligt.

Och tydligen passerade jag från Klippans kommun in i Höörs kommun vid en å.

Jag vet inte vad det står, men fin var den!

Står vid ån vid kommungränsen.

Nu var det visst slut på solskenet.

4 fuktiga grader gjorde det skönt att gå i granskogen där det var vindstilla.

Ett stilla duggregn drog förbi.

Det var lite som att befinna sig i ett moln.

Skönt med regnjacka.

Hade släpat med mig lite torr ved hemifrån, så det blev en liten lunchbrasa trots fukten.

Brasa, blöt skog och tystnad.

Så borde man äta lunch varje dag!

Det kan bli lite småmörkt i skogen även mitt på dagen.

Träffade inte på några människor och de enda djuren jag såg hade vingar.

Men det måste ha funnits vildsvin ganska nära på ett ställe för jag kunde lukta dem.

Det är något rofyllt med gamla stenmurar som fått ligga orörda länge och täckts av ett friskt lager av mossor och lavar.

Och så kom jag ut till den södra delen av rundan och följde grusvägen bort till bilen igen.

Det visade sig att jag glömt ljuset på. Men jag hade turen på min sida och bilen gick att starta. Vilken tur!

Jag gick så här ungefär.

Den prickade biten var den som var helt offroad.

Längd: ca 14 km tror jag

Tid: 3,5 h

Vandringstips: skriv ut kartor och studera i förväg, rita ut och mät din runda, kika på höjdkurvor och vattendrag och inse att det ändå kommer överraskningar, våga gå dina egna vägar och ge dig ut ensam, ta med kompass och fika och vinka på lantbrevbärare. Ut och njut!