Åsnen

Åsnen nationalpark

En liten, men mycket sevärd runda vid Sunnabrons entré vid sjön Åsnen i södra Småland

20/2 2020

Idag åke jag och min dotter till Åsnen Nationalpark, Sunnabron, i Småland.

Jag skriver Sunnabro eftersom sjön Åsnen är ordentligt stor och eftersom det finns fler delar av nationalparken på torra land som man kan besöka.

Så vi startade här. Vid Sunnabron som i sig är vacker.

Nationalparker bjuder ofta på lite extra. Som fina regnskyddade fikaplatser, utedass de lux, grillplatser med ved, markerade gångar, information och små tjusiga bryggor.

Vid parkeringen fanns fina informationstavlor, foldrar att ta med sig (på tre språk) och en fin liten minisopsortering i väggen till toaletterna. Imponerande.

Vi startade vid den rosa(blå/orange) pilen.

Info om flora och fauna.

Fina bryggor med utsikt över Åsnen.

Sen blev tyvärr den fina gången liiite blöt denna feburaridag. Blå vågformad symbol på kartan ovan.

Det är allmänt översvämmat lite här och där denna milda 2019/2020 vinter.

Så vi valde att gå runt vattnet.

Och det beror ju på vad man väljer att fokusera på, hur man upplever småhinder.

Vi tog en liten omväg, fåglarna kvittrade i solglimtarna och mossans grönska var extra skön mitt i sydsvensk vinter.

Alltid när jag ser stora rotvältor undrar jag hur det lät när de föll.

Upp på en liten väg sista biten till Bjurkärr.

Vid den, nästan lika tjusiga parkeringen/grill/info-platsen intog vi dagens medhavda lunch i februarisolen.

Och så iväg längs orange led.

Det svåraste med tonåringar är att få dem att ta på kängorna, sen går det fint.

Höstens löv i fin kontrast till höstvårens (vårvinter känns som fel begrepp här i söder i år tyvärr) mossa.

En ekorre tittade nyfiket på oss, som tittade nyfiket på den.

Hmmm... får nog ta en liten omväg igen.

Små översvämningar till trots var här tokvackert! Tänk en vår eller sommardag... måste hit igen!

Vidare på vår orangea lilla led.

Välmarkerat.

Så många fina utsikter!

En gammal tall inger respekt.

25 meter hög, man bugar och känner sig liten.

På tal om stor... spana in bredden på denna mur!

Gick längs vägen från Bjurkärr till Sunnabrons parkering på tillbakavägen.

Alltså från pilen GUL åt sydväst, sen orange runt halvön med ekorren och tillslut grå och streckade väg från Bjurkärr och tillbaka till pilen.

Finfin karta och info kan hämtas HÄR.

På vägen därifrån, påväg norrut på Hössön, lyfte en örn mitt framför bilen!

Vilken majestätisk fågel.

Denna gigantiska pippi satte kronan på Åsnen-besöket.

Längd: 4-5 km

Tid: 3 timmar med lunch, njutning och omvägar pga översvämmningar.

Vandringstips: kikare, kamera, fika, tid att gå långsamt, härligt folkglest i februari, bra leder för ovana vandrare, örnar!!!

Sjöbo Ora

Sjöbo Ora

En mysdag ute med nästa generation snarare än en vandring efter bok som tänkt

1/12 2019

Idag åkte jag och min tös till Sjöbo. Man får sno på lite så här års om man vill ut när solen är framme. Målet var skidbacken vid Sjöbo. Mitt tips är att skita i google maps här utan köra efter skyltar eller Karin Hoffmanns beskrivning för rundvandring 5 i boken "rundvandringar mitt Skåne". 

Varför? Jo, maps tyckte jag var framme mitt på en 100km/h-sträcka på väg 11. Jag höll inte med!

Tanken var att gå just Karins rundvandring enligt boken på 12 km denna dag. Att försöka följa beskrivningarna under årets skiftande tider eller några år efter boken getts ur är en kul utmaning ihop med min tonåring. Som att lista ut vad som menas med en "släpväg".

Jodå, vi hittade nog allt rätt väg. Och solen var med oss denna första decemberdag, efter en mörk och lång november.

Frost, även här i Skåne, då är det vinter!

Turen gick längs med fina utsikter bitvis. Utsikter jag tror att man ser mest av på de delar av året då löven inte skymmer sikten.

En och annan dovhjort kikade på oss längs färden. I skogen är man aldrig ensam. 

En röksvamp kanske? Eller ett nykläckt ägg från en fantasy-värld?

Först gör vi något hon gillar, som att besöka sci-fi-bokhandeln dagen innan, sen drar vi till skogs för en kortare sträcka och något kul längs vägen. Lite drakprat och god fika i ryggsäcken kan nog locka ut de flesta.

Jag älskar stora, gamla, fina träd. De är så mycket äldre än jag och gigantiska och envisa att jag känner vördnad.

De riktigt coola kallas visst evighetsträd.

Såg flera med denna tjusiga titel på denna runda.

Vattenblänk lockar till lunch.

Och så är det praktiskt om man gillar att...

...göra upp en liten eld. Så att den kan släckas säkert igen när man grillat pinnbröd och håret luktar brasa.

Vi njöt av elden läge. Så platsen med det spännande namnet Pälsadalen fick vänta (en öm fot och behovet av lussekattsbak var också invägt i beslutet).

Så vi tog genvägen, också den beskriven i Karins bok.

På den hittade vi is. Is är intressant på nära håll.

Två inrökta tjejer kröp alltså omkring och kollade på häftiga isbitar och höll upp dem mot solen.

Granskogen är en vinterfavorit...

...för där är GRÖNT.

Barr och mossa som tillfredställer längtan efter grönska en stund. 

Tekalender-teet i gyllene gult och dotterns morotsmuffins med lime-cream fick avsluta vår lilla runda denna söndag.

Det blev ca 5,5 km.

Gissa i vilken kilometer vårt eldstopp var...

Längd: 5,6 km

Tid: 3h (med eld och fika)

Vandringstips: nog finast på vinterhalvåret när utsikten är bäst, smyg och se hjortar, en del backar ingår, se Karins bok för turbeskrivning, tyvärr hörs trafiken en del i början och slutet av vandringen, upptäck en fin pulkabacke för vintervita dagar.

Vesslarpssjön och Gårdsjön runt

Vesslarpssjön och Gårdsjön runt

Lite SL 1 kombinerat med grusvägar för en rundvandring

3/1 2019

Vi valde att ställa bilen söder om sjöarna (markerat P på kartan längre ner).

Sen gick vi västerut längs vägen. 

Yviga ekorrar kikade nyfiket på oss där vi gick.

Och hackspetten hackade i solen.

När vi kom till Holmatorpet svängde vi in på Skåneleden.

Här var leden en vacker liten stig.

Mellan mossa och höga tallar och granar...

...längs Vesslarpssjön.

Hittade ett privat litet båthus där vi stannade en stund och gjorde lunch.

Gästfria ägare hade till och med en gästbok i en påse. Vi tackade för lånet av båthuset och gick vidare.

Årets första två dagar blåste det rejält. Det syntes även på leden denna vindstilla dag.

En fin grillplats, som nog även är fin att tälta på, fanns precis vid vattnet längs leden. (Markerat med ett lila kryss på kartan längre ner.)

Utsikten från grillplatsen!

Sen vände stigen bort från sjön.

Leden gick nu växelvis på grusvägar och inne i skogen.

Skägglav.

Över en å/ett dike.

Konstaterar att det är kortare till ett ställe än ett annat. Vilka framgick inte. :-)

Slutligen kom vi upp på en lite större grusväg som vi följde och tillslut vek av en liten bit ifrån för att nå bilen.

Utsikt från vägen.

Vår runda markerat med blått. 

Kartan kommer från gratisappen Lokalsinne.

Vesslarpssjön ligger mellan Lönsboda och Glimåkra.

Längd: 1 mil

Tid: 3,5-4 timmar med lunchpaus

Vandringstips: bra skor/kängor, ta med fika, är det sommar - glöm inte badkläder, spana efter ekorrar och njut