Sövdeborgrunda (flygrundan)

Sövdeborgsrunda (flygrundan)

Ett flygfält, ett slott, mycket skog, några hus och en sjö

5/9 2020

Äntligen dax för en liten vandring igen. Som jag längtat!

Men först skulle dottern upp i luften. Hon hade en introduktionsflygning med Sjöbo Flygklubb bokad. Flygklubben ligger vid Sölvde, bara en bit från Sövdesjön, så när hon varit uppe i luften och spakat passade jag på att få med henne ut på en rundvandring.

Vid Sövdesjön finns några markerade leder (lila och vit och någon till), mellan Sövdesjön och Snogeholmssjön finns hela Snogeholms strövområde, Skåneleden passerar området och det är fint att gå oledat längs Sövdesjön, men jag ville se något nytt! Så i vanlig ordning hade jag printat ut kartor från lantmäteriet, tejpat ihop A4-sidorna, klurat, ritat ut en runda och försökt mäta den.

Så efter att vi följde vägen en liten,liten bit söderut från flygklubben vek vi av mot öster, in på en liten grusväg. Frrån grusvägen tog vi en avstickare på en gammal skogsväg som numera var mer en stig. Det var grönt och skönt även om hösten lurade lite i luften.

Rätt var det var for något förbi i ögonvrån. Precis vid skogskanten i norr fanns en travbana. Annars var det nästan stilla och det fanns tydliga spår överallt i marken av hjortspår och bökande vildsvin.

Vid Jägarehus fanns en glänta längs vägen. Där for det lilla flygplanet nära ovanför oss under sin inflygning till den lilla flygplatsen, som egentligen bara är en bana av grän och några små hus.

Efter att ha fikat på en skogskulle i rundans sydöstra hörn gick vi västerut. Vi passerade ett väldigt charmigt litet hus med målade grenar som dekoration runt de små fönstren.

Sen gick vi rakt in mot slottet och passerade mellan några av dess uthus.

Det pampiga gamla slottet med en riktig vallgrav runt gav sagofeeling. 

Om man vill veta mer om Sövdeborgs slott så finns det en informationsskylt i närheten av denna pråliga skylt.

Sen tog vi en liten stig, som nog varit en skogsväg en gång, Här hade hösten börjat sätta spår. Denna bit var lite svårframkomlig pga fallna träd, vill man inte gå där så kan man ju gå på vägen i stället.

Vi korrsade vägen som går förbi flygklubbe igen, denna gång åt väster och lite längre söderut. Vi svände söderut några meter längs vägen och sedan in åt väster längs kanten av en hage. Några kalvar hade rymt från hagen, så vi sjasade in dem igen och googlade upp en mailadress till en möjlig ägare och skickade ett snabbt meddelande (så att de kan laga staketet och så att kalvarna inte kan rymma ut på vägen).

De syns kanske inte, men där i buskarna är ett helt gäng med små ljusa kalvar.

Vi styrde stegen mot Sövdesjön och efter att vi vänt norrut gick vi en kort sträcka längs Skåneleden SL2 upp i byn. Vi passerade rakt över vägen, in på en återvändsgränd, som inte var en återvändsgränd om man går eftersom den fortsatte som en stig.

Stigen gick ut på ett gammalt hygge på en kulle. Där uppe stod vi och beundrade ett segelflygplan som tyst susade förbi en liten bit upp i luften.

Nu hade vi gått ca 8 km och var framme vid äventyrscampen. Som ett dagis för vuxna! Jag blev allt lite sugen på att utmana min höjdrädsla, men det fick bli ett annat projekt. Tanken var att vi skulle gått ca 3 km till i en loop åt väster, men jag orkade inte. Det skulle senare visa sig att jag var påväg att bli ordentligt förkyld och febris, men det visste jag inte då och var mest irriterad över att orken tröt.

Så vi valde att gå ut till vägen och norrut till bilen vid flygklubben. Det var en härlig liten runda, nästan folktom trots hyfsat väder.

När vi körde hemåt kom vi förbi Snogeholms strövområde, där var det packat med bilar.

Jag hoppas ni kan se lite på denna karta. Jag har ritat med lila där vi gick (plus den sista biten vi inte gick). Flygplatsen syns som en rosa-beige avlång rektangel på snedden i ovankanten av kartan. De kladdiga siffrorna på kartan är mina avståndsberäkningar, alltså ungerfärliga kilometer. Slottet ligger vid den lilla sjön i mitten av kartan och Sövdesjön är den som man bara ser en liten bit av till vänster. 

Längd: 8-11 km

Tid: 2,5-4 timmar

Vandringstips: kul att läsa kartan, det mesta av sträckan går på små skogsvägar, lättvandrat (förutom mellan slottet och vägen), oledat är mer spännande, här finns gott om vilt så ta med kikare, googla rätt på Sjöbo flygklubb om du vill upp i luften, kan vara lite vått/kladdigt på sina ställen, ta med fika, bygg ut utflykten med att titta närmare på slottet, flyga, bada i Sövdesjön, besöka musteriet i Sövde, bli inte rädd om det smäller lite för det finns skjutbanor i närheten, ut och njut!

Hovdala

Hovdala

En lite hopkokad slinga i ett vackert område med utsikter, sjö, skog och många slingor

13/7 2020

Idag följde jag med två gamla goa kollegor ut på en tur. Vi startade turen vid Hovdala slott, strax söder om Finjasjön vid Hässleholm.

Vi valde att gå en liten trevlig slinga åt söder först, vi följde ljusblå markeringar (kallad höjdarnas hörjdarled) till en liten mysig sjö med namnet Hammarmölledamm.

Vid denna bro forsade vattnet högljutt.

Vattnet vräkte sig över knaten och störtade nedåt.

Runt sjön gick en kortare slinga markerat med mörkare blå, sjöslingan. Den kan jag verkligen rekommendera! Lummig skog och naturstig riktigt nära vattnet.

Och helt underbara mosbeklädda stenar i milt sagt varierande storlekar.

En liten prolande bäck.

Sen bar det lite uppåt och det bjöds på en vacker utsikt (tillbaka på den ljusblå slingan mot slottet igen). Den fikautsikten var inte så dum. Slottet skymtas i vitt och tegelrött långt där nere.

Efter att ha mer eller mindre bara snuddat vid vägen igen, vände vi västerut. Förbi någon form av hus under renovering och upp i backen. Längs en glittrande bäck och genom några hagar. (Det finns en del stättor här och det kan finnas boskap).

Mer utiskter. Denna gång kunde vi se delar av Finjasjön.

Sen blev det mycket vandrande på små grusvägar, trevliga även om jag föredrar naturstigar.

Den där ståtliga tjuren såg vi inte till, men vi skymtade några kor en bit bort.

Mer Finjasjön-utsikt. Här var vi nära...

...Trädhusen.

Vi närmade oss sjöns strandkant genom en lummig grön tunnel.

På ett ställe kunde man komma ända ner till vattnet, men vi var inte så badsugna. Datumet till trots var det inte direkt något inbjudande väder idag.

Vi gick längs sjön österut en bit. Sanden var grov och lite rödaktig.

Slutligen knatade vi upp till Hovdala slott igen.

Den här gamla ruinen blev jag lite kär i. Mitt i skogen, stor, tung och jag tror den var sex eller åtta-kantig. Det visade sig vara ett gammalt bibliotek! Vilken underbar idé! Varför har vi inte mysiga bibliotek mitt i skogen? Det borde vi ju!

Dagens runda enligt min runkeeper.

Längd: 11 km

Tid: drygt 3 timmar

Vandringstips: Gå in på http://turism.hassleholm.se/hovdala-slott/hovdala-slott/natur/hovdala-naturomrade--vandringscentrum.html för att få mer information och ladda ner kartan över Hovdalas alla fina slingor i pdf-format, en del av lederna är ganska backiga så läs lite om dem först, ta med fika, finns fina fikabord lite här och där längs leden, läs på alla fina informationsskyltar om små bitar från historien som finns kvar, karta finns även vid parkeringen (där fanns även papperskartor man kunde ta), ut och njut!

Häckeberga runt på SL2

Häckeberga runt på SL2

Längre rundvandring, flera naturreservat, vilda djur, en ås och små läskiga saker

18/6 2020

Äntligen semester, eller som mina kids säger sommarlov. Efter en dag med välbehövt trädgårdsröj kom dagen jag längtat efter. En längre runda, inte allt för långt hemifrån för minimerad körtid.

Jag drog till Skåneleden 2 och parkerade vid Olstopshus. Jag satsade på att starta i söder, men man kan även ta kollektivtrafiken till Genarp, gå till Ekevallen (fotbollsplaner) och förbi en liten bit och starta där.

En liten överlevare till gran har slagit rot på gamla stockar. 

Mitt första möte med skogens vilda fyrbenta djur var en solande räv. Den satt där och njöt av förmiddagsljuset. Sen pilade den iväg och lämnade mig med en suddig bild och ett varmt hjärta.

Jag valde att ta den östra delen av rundan först. Varför? Det är sommarvarmt och jag ville njuta av Romeleåsens backar innan solen stod högt på himlen. 

Insåg två saker i en av alla uppförsbackar. 1. Jag gillar inte denna grova singel, fotvrickig och dryg. Tur jag har kängor.

2. Intressat solbränna lär det bli... brun om knäna.

Att gå ledat är lyxigt. Bara att ströva på och inte alls lika mycket kartklurande.

Efter en lång sträcka skogsväg är en stig extra trevlig. 

Vad hände här? En fingerborgsblomma som vill bli en parabol?

De drygt två första timmarna hade vi skogen för oss själva, jag och djuren. Det kvittrade och prasslade överallt.

Precis som jag vill ha det.

Kom väldigt nära ett lungt, betande rådjur. Hade jag hittat en väg runt hade jac tagit den och inte stört henne.

Ibland gäller det att vara vaken även om man går längs en led. Här svänger det höger. Klart som korvspad?

Från Häckeberga naturreservat till naturreservatet Dörröds fälad på Romeleåsen.

Här uppe fanns milsvid utsikt.

Här bland fälader och hagar dyker ett gäng stättor upp. Helt okej om man vandrar. Totalt hopplöst om man vandrar med en hund som skyr dem och är tung. Sist jag var här lyfte jag en laberador över alla staket.

Söta Kullatorpet. Dax att svänga vänster.

In i Häckeberga Naturreservat vid Höje å och in bland myggen.

Efter att ha träffat på turens första andra människor (med hästar) var det dax för en tidig lunch. På Järnhatten hittade jag en sten i skuggan och i vinden (myggfri) att pausa på. Strumporna fick torka i solen och tårna vifta i det fria en stund.

De där fingerborgsblommorna tokblommade vid Järnhatten och Skåneleden slog sig ihop med Unos runda.

En färsk hästbajs var fylld av flugor och dess vinande vid gemensam flykt skrämde halvt slag på mig.

Tog en kort sväng till vindskyddet (på vägen mot Jägarehus) och utedasset.

Mysigt ställe.

Mindre skog och mer utsikt här nedanför åsen. Betesmarker och gräs påväg mot Vattenmöllan vid Genarp (Ekevallen).

Nu var det tid att svänga igen. Skulle ju inte in till Genarp idag. Korsade Höje å som inte var så djup denna dag.

Och sen gick färden in i nästa naturreservat. Risen.

På Risen byttes fågelkvittret mot grodornas kväkande sång.

En liten söt varelse fångade min uppmärksamhet och hejdade mig i steget där jag älgade på för att undgå de hungriga myggorna.

Ännu en underbar stig.

Sommaren bjuder på 769 nyander av grönt.

Kom tillslut ut ur skogen och gick längs vajande kornfält medan himlen mörkande i öster.

Väl ute på en raksträcka på snabbgådd grusväg gick jag i tankar. Men plötsligt rörde sig något i perifrein. Hästar? Nej. Två dtora, stolta, fina kronhjortar med bast på hornen travade förbi mig.

Naturreservat Häckeberga-Degebergahus var charmigt.

Några gamla ekar gör mig ödmjuk. För mig var denna runda lång. Tänk vad de "sett" och hur många som pustande passerat. Men de står kvar och jag traskar vidare.

Det blev 24,5 km idag.

Kikar man på skaneleden.se ser det ut så här.

Längd: 24,5 km

Tid: 6 timmar med lunchstopp och lite fika.

Vandringstips: gå tyst och tidigt eller sent för att se djur, mycket skogsvägar, en del stig, några stättor, några få spänger, en hel del flygfä, kikare, kamera, fika, mycket att dricka, solkräm på, i öster finns åsen (ta den delen först när benen är piggast), se upp för MBT-cyklister nära Genarp, ut och njut!